Inlägg
Jag vet bara att jag är bäst på allt och alltid har rätt!
Därför kan jag ibland (ofta) känna hur hjärtat blir tungt som bly när det visar sig att mina exakta och perfekt planerade planer går åt skogen (dvs jag har "fel"...)
En sådan dag hade jag i förmiddags!
Låt mig berätta;
Långt innan jag blev med barn visste jag att jag skulle bli världens bästa mamma (!) för jag skulle bära mitt barn tills det kunde gå och sedan skulle jag fortsätta bära när barnet inte orkade gå. Barnvagn skulle vi inte ha! Det är inte naturligt! Nallen var helt med på noterna och såg framför sig hur han bar vårat barn i sjal och sele.
Sedan fick vi en barnvagn av min syster. Lillen åkte i vagnen lite grann med mormor men jag eller nallen körde inte- vi bar!
När lillen började växa började folk fråga oss när vi skulle börja med vagn... "Vi använder inte vagn, det är så opraktiskt!" svarade vi.
Mormor körde lillen mer och mer i vagn.
Lillens mamma och pappa fortsatte att bära! Barn ska bäras, de tycker de bäst om!
Lillen tyckte om att bli buren men han upptäckte en dag i affären att när mamma står och tittar och plockar i hyllorna så kunde han göra det samma!
När det började närma sig jul upptäckte jag hur bärandet av en klåfingrig terrorist hindrade mig i affärerna... Lillen fick börja åka vagn mer och mer...
Sedan blev jag lämpligt nog sjuk... Bärandet var inget alternativ. Helt plötsligt har jag hamnat i ett "barnvagns träsk" som jag trodde vi skulle slippa!
Men ibland är det faktiskt praktiskt med barnvagn- trots att jag skäms att erkänna det.
Kanske skulle jag försöka lära mig att det finns något som heter kompromisser, kanske skulle jag försöka lära mig att jag inte behöver ställa allting på sin spets, kanske skulle jag behöva lära mig att det finns fler nyanser av livet än svart och vit, kanske jag skulle lära mig att plocka det goda från flera världar?
Kanske skulle världen bli bättre om jag blev mindre komplicerad?
Men är jag verkligen mindre komplicerad om jag lär mig kompromissa?
Är jag inte en enklare person om jag bara fortsätter vara jag och är samma extrema, envisa enkelspåriga idiot som jag alltid varit? Då kan folk förutsätta vad jag kommer tänka och tycka utan att behöva fråga mig!
Vad enkelt, då behöver ingen prata med mig! Kanske jag skulle ta och gräva ner mig i jorden? Jag som är så förutsägbar!
Jag känner väl igen mig i det här. Jag är också en sån bestämt typ med hårda åsikter som jag helst inte vill rucka på. Just i barnvagnsfrågan så har jag tänkt 50/50 (men det har varierat från 50-90% bära, just nu cirka 70%), men det finns många andra områden som jag är benhård på och det är ju lite pinsamt när man får ändra sig. Men det är ju så att era behov har förändrats också. Det funkade bra att bära förutom när ni är i affärer där Lillen kan riva ner saker, då är det bra med vagn. Du har ju fortfarande rätt, eller hur? Att bära är bäst, förutom just i affärer?? :-) Så brukar jag tänka. Jag legitimerar mina "nya" åsikter genom att påstå att vissa saker ändrats. :-)
SvaraRaderaJa, vet inte om det är till nån hjälp, men du är inte ensam i varje fall!