Om att dra allting till sin spets- IGEN!

Jag såg det här på en av mina favvo bloggar och man börjar fundera lite...

Jag brukar vara duktig på att dra saker till sin spets men här har jag mött min överman eller rättare sagt mina "överkvinnor"!
Jag gillar visserligen gamla svartvita filmer, 40 och 50-talskläder och har oftast frisyrer inspirerad från den tiden (...) men jag lever mitt eget liv i en modärn värld.

Men visst är det häftigt ändå med hur olika vi är som människor!


Jag är lite utav en "hemmafru" nu när jag är hemma med lillen, men kanske inte riktigt så här extremt... Men frukost på sängen borde jag kanske ta efter?

Något som jag däremot verkligen glädjer mig åt är deras långa förhållanden/äktenskap. Även om vissa reagerar på "ojämnställdheten" så verkar de faktiskt leva i långa harmoniska äktenskap- vilket deftenetivt är tänkvärt!

Vad spelar det roll hur man lever så länge man är lycklig?

Dammsugaren som sög suger inte längre- men det är precis det den gör! Suger!

Det svenska språket kan vara väldigt svårt ibland!

Som ni vet använder min generation ordet "suger" när man vill beskriva någonting negativt, säga att något är dåligt. Ett exempel kan vara "Det här (tv)programmet suger!" Det betyder "Det här (tv)programmet är verkligen tråkigt/dåligt!"

När man kommer till ej tillfredställt fungerande dammsugare kan dessa nya betydelser bli ett mysterium för äldre generationers öron.

"Dammsugaren suger inte upp skräpet på golvet- jävla skitdammsugare som inte suger!" har min mor vräkt ur sig otaliga gånger den senaste tiden. Hon har varit arg och irreterad på "dammsugarhelvetet" (min mor svär tom mer än mig)
En dag när jag var hos mina föräldrar hörde jag detta; "Sug då förhelvete! Jag beeer, sug, sug bara liiite liiiite hundhår! Ja se så, sug då! Va faaan, SUG!!!" efter försöken om övertalning och diplomatsisk argumentation vände hon sig snyftande mot mig och sa med skälvande röst "Den suger inte längre" och snyftade lätt.
Det var då jag sa det "Ja men det är ju just det den gör!" Min mor såg frågande på mig "Suger!" förtydligade jag! "Din mammsugare suger! Det är så den nya generationen säger när något är dåligt!"


Häromdagen när vi kom ner och hälsade på mötte jag min mor i dörren, hon hade ett stort leende på läpparna och sa " Den suger! Dammsugaren suger igen!" Sedan tänkte hon efter... "Just det, dammsugaren suger inte längre! Jag är så jävla glad!"

Drake eller tupp-avgör själva

Jag har faktiskt hunnit pyssla lite *himlar med ögonen*

Jag fick en vision!

En drake!

När den väl var färdig säger min kära mor "det ser lite ut som en tuppkam!"

Vad säger ni läsare? Blev det en drake?

....eller en tupp?

Fotomodellen är inte särskilt förtjust i att ha saker på huvudet (andra får inte ha det heller) därför sitter den inte riktigt som den ska men jag tyckte att han skulle få vara med på bild!

Drömmer om tuffeli-tuff-tuff-tuff (drömmer om krångel-fritt år!)

Jag drömmer om den kommande sommaren!

Just nu snickrar jag inredning i min fina gamla båt, helgen har ägnats åt att betsa och fernissa diverse inredningsdetaljer...

Håll till godo!


Så här såg hon ut 07 när hon kom hem till mig! Hon hade då sjunkti för de förra ägarna och det var vatten i motorn...


Efter lite kärlek (jag var dessuton väldigt gravid) och en lång vinter och en härlig vår (med en bebis i min famn) så såg hon ut så här (mannen mitt i bilden/båten är min och även båtens maskinist)

Nya motorn kom på plats i somras.

Sedan införskaffandet av detta problem har jag inte haft någon ro i kroppen och inga åror i båten- det skulle dock behövas för jag har inte haft annat än krångel!

Krångel med kylningen, krångel med motorn (krångel med tändnngen, med ventilerna, med generatorn, krångel med soppatankens placering, krångel med styrningen, krångel med kopplingen.... (vill ni att jag ska fortsätta?)

Vi har tagit en tur med båten över natten (direkt efter sjösättningen och efter att ha löst krånglet med kylningen) Sedan började det andra krånglet...

Nu har vi bytt motor, det gjorde vi (snarare en snäll nalle och en mycket snäll pappa medans jag satt och ammade, stod och ammade, låg och ammade och tittade på... och ammade) i sommras! Sedan kom krånglet med eletriciteten, krånglet med ljuddämpning, krånglet med ej passande avgaskrökar, krånglet med ett avbrutet roder för att avslutas med krånglet med en allt för tidig höst och krånglet med en allt för blåsig höst....

I sommar hoppas jag att vi får njuta av att äntligen tuffa runt i mitt älskade problem!

Jag ser det framför mig, jag, lillen och nalle och en vevgrammofon! Då vill jag spela låten nedan!

Nu får ni se den!

min arm!!!

Den är inte riktigt färdig, det somsaknas är färgen i ansiktet och turkost vatten som bakgrund (men ni ser lite av det gröna vattenstänket ovanför stjärten! Fiskens alltså *blink*)

Vet ni vad det är för fisk? Det är en hornsimpa! Vill ni se fler bilder kolla här...

Det här påminner om min bloggkompis "hippiemammans" inlägg om Okapi!

Gissninglekens vinnare blev Hippiemamman av den enkla anledningen att hon var den enda som gissade, "drake" är ändå inte helt fel!

Vill man vara fin får man lida pin!

Gissnings lek!

Vad döljer sig under plasten? Svaret får ni i morgon!

Nu vill jag uppmana ALLA som kikar in här att gissa!

I går fick lillen leka med mormor halva dagen för jag drog till Åkersberga och HeavenlyInk för att fortsätta med min tattuering! Det är deras gästartist Dan från Argentina som plågar mig ;)

I kväll när lillens pappa kommer hem ska jag ta bort plasten och tvätta och smörja efter konstens alla regler, anledningen att jag väntar till i kväll är för att lillen aka "the Scratcher" inte ska pilla på armen... Långärmade tröjor (som jag knapt äger) är ett måste de närmaste dagarna när man har en klåfingrig liten bebis!

Kom ihåg att lämna en kommentar med gissning på vad jag smyckar min kropp med!

Om att dra allting till sin spets....

Jag är en smått fanatisk och ibland väldigt extrem som person, det finns de som kallat mig idealist och det kanske stämmer- vad vet jag?
Jag vet bara att jag är bäst på allt och alltid har rätt!

Därför kan jag ibland (ofta) känna hur hjärtat blir tungt som bly när det visar sig att mina exakta och perfekt planerade planer går åt skogen (dvs jag har "fel"...)

En sådan dag hade jag i förmiddags!

Låt mig berätta;
Långt innan jag blev med barn visste jag att jag skulle bli världens bästa mamma (!) för jag skulle bära mitt barn tills det kunde gå och sedan skulle jag fortsätta bära när barnet inte orkade gå. Barnvagn skulle vi inte ha! Det är inte naturligt! Nallen var helt med på noterna och såg framför sig hur han bar vårat barn i sjal och sele.

Sedan fick vi en barnvagn av min syster. Lillen åkte i vagnen lite grann med mormor men jag eller nallen körde inte- vi bar!
När lillen började växa började folk fråga oss när vi skulle börja med vagn... "Vi använder inte vagn, det är så opraktiskt!" svarade vi.
Mormor körde lillen mer och mer i vagn.

Lillens mamma och pappa fortsatte att bära! Barn ska bäras, de tycker de bäst om!

Lillen tyckte om att bli buren men han upptäckte en dag i affären att när mamma står och tittar och plockar i hyllorna så kunde han göra det samma!
När det började närma sig jul upptäckte jag hur bärandet av en klåfingrig terrorist hindrade mig i affärerna... Lillen fick börja åka vagn mer och mer...
Sedan blev jag lämpligt nog sjuk... Bärandet var inget alternativ. Helt plötsligt har jag hamnat i ett "barnvagns träsk" som jag trodde vi skulle slippa!

Men ibland är det faktiskt praktiskt med barnvagn- trots att jag skäms att erkänna det.

Kanske skulle jag försöka lära mig att det finns något som heter kompromisser, kanske skulle jag försöka lära mig att jag inte behöver ställa allting på sin spets, kanske skulle jag behöva lära mig att det finns fler nyanser av livet än svart och vit, kanske jag skulle lära mig att plocka det goda från flera världar?

Kanske skulle världen bli bättre om jag blev mindre komplicerad?

Men är jag verkligen mindre komplicerad om jag lär mig kompromissa?

Är jag inte en enklare person om jag bara fortsätter vara jag och är samma extrema, envisa enkelspåriga idiot som jag alltid varit? Då kan folk förutsätta vad jag kommer tänka och tycka utan att behöva fråga mig!

Vad enkelt, då behöver ingen prata med mig! Kanske jag skulle ta och gräva ner mig i jorden? Jag som är så förutsägbar!

Ska jag skämmas för att vara den perfekta mamman?

Det här är sådant som inte får skrivas, knappt ens nämnas eller ens andas om för då får alla andra mammor prestationsångest….
Jag känner inte igen mig i de flesta mammors problem.

TYVÄR!

Det känns hemskt att inte kunna sitta och prata barnproblem med andra mammor! Att jag skulle bli en annorlunda mamma visste jag! Men på det här viset? Nää! Varför får inte jag vara med och klaga och känna gemenskap? Jag får aldrig vara med….

De flesta har problem med amningen, inte tillräckligt med mjölk osv För mig sprutar mjölken till höger och vänster hela tiden!

Barnet sover dåligt på natten, inte här inte! Lillen vaknar två gånger per natt! MAX! Detta innebär också att han aldrig skriker på natten, (men han kan faktiskt göra det på dagen! Men det är inte synd om mig för det! Lyckliga mig som har en bebis som bara skriker då!? Vaddå? Ska jag vara glad att han skriker?)

Vi har inga problem med röda rumpor, utslag eller exem, stackars mig som aldrig får byta bajsblöja! Stackars mig som aldrig behöver klaga över att trottoarerna är för smala, att jag aldrig har problem med att komma in i butiker osv. Stackars mig som inte har körkort på barnvagn, stackars lillen som inte fick åka barnvagn före sex månadersålder.

Och nu till det syndigaste av allt, dessa diskussioner om att komma i form! Hur ska jag bli av med mammamagen? Jag lockas inte av mamma tidningarnas omslag med texter som “5 sätt att få platt mage” osv,… Stackars mig som inte behöver svettas och svälta mig i form! Jag äter kakor, bullar tårtor och tre månader efter graviditeten hade jag två, TVÅ (!!!!) CENTIMETER kvar till mitt idealmidjemått! Stackars mig för att jag är glad att kilona bara rinner av mig(!) för jag får inte tala om det för någon för då skryter jag!

Jag kommer aldrig få dela med mig av min glädje av att vara den perfekta morsan för andra mammor kommer bara att vända mig ryggen….

Varför måste jag sitta tyst och skämmas för att jag inte har några problem andra mammor kan hjälpa mig med? Varför får jag aldrig klaga över mitt barn och mitt föräldraskap som andra mammor gör?

Det är ensamt att vara en perfekt mamma med ett perfekt barn! Stackars mig!

Kusiner som åker barnvagn

Det här är lillen och hans kusin "Bus-grodan"! Förutom snöskottning och det inaktuella intresset för cykling har han även ett brinnande intresse för alla fordon med två samt fyra hjul (dit förvisso cykeln mer än väl passar in *hm*)

I vilket fall så vill jag visa att två pojkar av både varierande längd och ålder kan ha mycket skoj tillsammans!

Omvända roller

Brrr... Det blev VÄRRE!!!!

Nu börjar jag kunna tänka normalt och känner att jag klarar av att ta hand om min son, jag har legat till sägns ca 14-16 timmar per dygn och roat mig med en irreterande hosta, ibland när jag hostat har det kommit upp en slemklump i munen som en glad överaskning, då har doft och smak av död och förrutnelse spridit sig i min mun- mums!

Som om detta inte har roat mig nog har jag även badat varje natt- i mitt eget svett!
Om dagarna har jag frysit så ända in i märgen att jag har velat gå runt med scooteroverall innomhus...

Dessutom åt jag inget på flera dagar, bara drack, cocca-cola med varmt vatten i!

I dag har jag ätit! Salamimackor med tomat och lite timjan!

Nu kan det bara bli bättre...

...i sakta mak får kroppen komma i sin gamla fettdepåer

FIT FOR FIGTH AGAIN!