tisdag 4 november 2008

Vilket dårhus!

Om jag säger så här...
....ingen av mina föräldrar är riktigt normala, så varför skulle jag bli det? Och vad finns det för chanser att mannen i mitt liv skulle vara normal?


...eller våran bebis för den delen....


Vi, jag, lillen och lillenspappa bor i en liiiiten 1:a med kokvrå. Vi är vana att bo litet!
Det märks inte minst på när vi är hemma hos mina föräldrar. De har ett jättestort kök med massor av köksskåp och oavsett om jag ska laga mat, plocka undan disk eller duka så går jag till samma köksskåp för att hämta ingredienser, bakbunkar, ungnsformar, koppar eller en termos fast det bara finns talrikar och glas i just det skåpet! Och besvikelsen (för att jag blir tvungen att leta i tusen andra skåp och lådor efter det jag vill ha) och överaskningen (över att det jag sökte inte fanns där!) är lika stor varje gång jag öppnar just det skåpet, för hemma finns alla våra saker i just ett sånt där skåp! Suck!


En annan sak med att bo litet, jag och lillens pappa är vana att tala med varandra i vanlig samtalston oavsett om någon av oss lagar mat, diskar, sitter på toa och den andra sitter vid datorn, tittar på tv, ligger i sängen eller leker på golvet med våran son...
Hemma hos min mamma och pappa får man ingen respons av den andra när vi har samma aktiviteter för oss som hemma... Anledningen? Köket är på nedervåningen, tv´n en våning upp, det finns en toa på vardera våning och våran bebis lillen har en "lära-gå-stol" som han kör runt i så leker man med honom på golvet vet man aldrig vart vaare sig han eller en annan är...


Därför är det alltid en befrielse att komma hem till våran lilla lägenhet, den må ha dålig ventilation, vara aldeless för varm ibland eller aldeless för kall (rekordet är 13 grader förra vintern) om varannat, oplanerad och överfylld och sakna balkong samt att försöka köra micro och vattenkokare samtidigt är omöjligt för då går propparna....


....men vi älskar våran lägenhet, förutom för sina negativa siodor som är...(jag orkar inte skriva det igen, se anledningarna till varför vi älskar den istället)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar