Konsten att göra bort sig?

Alla gör bort sig ibland, en del gör bort sig ofta och en del gör det ytterst sällan... Jag hör tyvär till kattegorin som gör bort sig allt som oftast... Eller göra bort sig och göra bort sig... Jag gör inte bort mig, jag bara säger konstiga saker- hela tiden!

Jag ska nämna några exempel...

Svordomar är en del av mitt språk, inte medvetet, det är min mamma som svär så jä#%a mycket och jag kan inte rå för att mitt språk efterliknar hennes....
I morgon ska jag och lillen till rodenkyrkan och sjunga igen, förhoppningsvis utan döskallar och svordomar, men vad kommer hända istället? Något kommer garanterat gå galet!?!

Ett annat sätt att göra bort sig är genom att visa sin okunskap och sin bristande allmänbildning...

När folk talar om var de bor och jag förvisar dem till helt fel sida av landet (typ att Ystad ligger i norr och Karlstad, ligger inte det i närheten av Göteborg?)


Sen kan man göra bort sig genom att bryta mot alla sociala regler som finns...

Som när folk med barn i två-tre års åldern talar om sina försök med potträning och ska tala om vad de tycker att vi borde tänka på när lillen blir lika stor.... (Det var bara det att lillen har gått på pottan/toa sedan han var två veckor...)

När folk beklargar sig över olika saker och jag själv inte kan se problemen....

Men det är inte ens roligt...